Hrvatska katolička misija-GÖTEBORG-Kroatiska katolska missionen, Sverige

KYRKOAVGIFT

Preuzmite obrazac u PDF-u i ispunite. Nakon toga otvorite https://signera.ebox.nu/ i 1) Ladda upp en PDF i 2) Signera med BankID. Takav potpisani file s BankID kao PDF pošaljite na: hkmgot@gmail.com Također možete ispuniti formular i potpisati ga vlastoručno. Zatim ga pošaljete na adresu misije.

Mladen Vuk, rektor
Träkilsgatan 42,
416 77 Göteborg

PITANJA I ODGOVOR O CRKVENOM DOPRINOSU

Solidarnost je uvijek bila misao vodilja u Katoličkoj Crkvi. Članovi Crkve su kroz sva vremena bili svjesni odgovornosti za rad Crkve i materijalno joj u tome pomagali. Danas je najjednostavnija način dati svoji doprinos Crkvi tako da se odreknemo jednog dijela naših mjesečnih primanja.

KOLIKI JE CRKVENI DOPRINOS Crkveni doprinos je 1 % od oporezovanog prihoda od rada, mirovine ili vlastitog poduzetništva. Ovdje se ne računa prihod od kapitala, npr. kamata na banci ili porez na imovinu (förmögenhetsskatt). Na socijalnu pomoć ne plaća se crkveni doprinos.

TKO PLAĆA CRKVENI DOPRINOS? Crkveni doprinos plaćaju članovi koji su napunili 18 godina i koji ostvaruju oporezovani prihod od rada ili su u mirovini. Doprinos plaćaju svi koji su 1. studenog pripadali Katoličkoj Crkvi. Doprinos za Crkvu uzima se slijedeće godine. (Npr. Ako ste bili upisani u registar Crkve 1. studenog 2006, onda ćete plaćati tek u 2007. godini). Član Crkve je osoba koja je krštena u Katoličkoj Crkvi, ili na drugi način primljena u puno zajedništvo Crkve, a nakon toga nije pismeno istupila iz Crkve.

ŠTO VRIJEDI ZA ONE KATOLIKE KOJI SU U ŠVEDSKU DOSELILI IZ DRUGIH ZEMALJA? Kao katolik pripadam Crkvi koja je raširena po cijelom svijetu, a član sam mjesne župe gdje stanujem. Svi katolici koji stanuju u Švedskoj imaju boravak u jednoj od četrdeset i dvije (42) župe biskupije Stockholm. To vrijedi i za one koji pripadaju nekom drugom obredu ili Crkvi, ali su u zajedništvu sa Rimom. Svi katolici koji žive i rade u Švedskoj trebaju poštovati odluku mjesnog biskupa o načinu crkvenog doprinosa koja vrijedi u biskupiji Stockholm.

ŠTO SE FINANCIRA CRKVENIM DOPRINOSOM? Najveći dio ostvarenog crkvenog doprinosa ide za uzdržavanje župa i nacionalnih zajednica. Novac se također upotrebljava za gradnju crkava, drugih crkvenih zgrada, Jedan dio daje se biskupijskom Caritasu u Švedskoj, kao i za plaće svećenika i drugih namještenika u Crkvi. biskupijskim ustanovama (stiftsgårdar) u Stockholmu i Göteborgu, katoličkoj izdavačkoj kući Veritas, Katehetskom uredu, crkvenim novinama Katolički magazin, i pastoralu mladih koji se odvija preko organizacije Mladi katolici Švedske (Sveriges Unga Katoliker).

KAKO SE PLAĆA CRKVENI DOPRINOS Najveći dio članova plaća svoj crkveni doprinos preko poreznog sistema prema zakonu (1999:291) o doprinosu za registriranu vjersku zajednicu. Katolička Crkva je registrirana vjerska zajednica kod državnih vlasti. Doprinos se svake godine može vidjeti prikazan na deklaraciji o prihodu.

MOŽE LI SE DOBITI OPROST (DISPENS) OD CRKVENOG DOPRINOSA? Ako imate opravdan razlog da ne možete plaćati 1 % od prihoda za crkveni doprinos preko poreza, možete dobiti izuzeće (dispens) od tog načina plaćanja. Najčešće su opravdani razlozi: trenutačno teška ekonomska situacija ili premala mirovina, dulja bolest, vrijeme studija, kao i dulji boravak izvan Švedske. Sve druge razloge, kao i ove navedene, razmotrit će Ured biskupije Stockholm. Ako dobijete pismeno izuzeće (dispens), onda trebate svoju dužnost prema Crkvi ispuniti na drugi način. Možete uplatiti određeni iznos, koliko po savjesti možete u crkveni fond: Ansgarsgåvan – plusgiro 70 13 40-2. Nedjeljna kolekta ne može nadomjestiti crkveni doprinos. Izuzeće (dispens) se traži pismeno unaprijed» na posebnim obrascima koji se mogu dobiti u župi. Običajno je da izuzeće vrijedi samo za jednu godinu, ali iz opravdanih razloga može se dobiti na više godina. Izuzeće (dispens) treba tražiti najkasnije do 31. listopada da bi vrijedilo za slijedeću oporezovanu godinu, a šalje se na adresu: Katolska Biskopsämbetet, Box 4114, 102 62 Stockholm.

DA LI JE CRKVENI DOPRINOS POREZ? Crkva gleda u ovom crkvenom doprinosu kao na darove svojih članova. Ali budući da se naplaćuje preko poreznog sistema, porezne vlasti ga vide kao porez. Iz toga proizlazi da ista pravila vrijede za plaćanje crkvenog doprinosa kao iza plaćanje drugog poreza, tj. eventualno neplaćeni porez (u kojemu je i crkveni doprinos) mora se platiti na vrijeme. Doprinos se uzima za vrijeme cijele godine u kojoj se ostvaruje prihod/zarada, a odlučujuće je stanje koje je bilo 1. studenog. Pitanja koja se tiču crkvenog doprinosa mogu se u prvom redu uputiti župi kojoj pripadate ili Biskupiji u Stockholmu.

ŽELITE LI ZNATI VIŠE? Više obavijesti o crkvenom doprinosu možete naći na stranici Biskupije: www.katolskakyrkan.se kao i na stranici župe. Na stranici Biskupije možete naći adrese svih župa. Želite li diskutirati o crkvenom doprinosu sa Biskupijom, možete nazvati u uredovno vrijeme na telefon: 08-462 66 28 900-12.00i 14.00-15.00). Također možete učiniti i putem elektronske pošte kyrkoavgift@katolskakyrkan.se Obavijesti ili informacije o crkvenom doprinosu vjerskim zajednicama možete pogledati i na stranici Poreznog ureda (Riks- skatteverket): www.skatteverket.se kao i u dodatku poreznoj prijavi (deklaration) pod nazivom „Dags att deklarera“.

MOŽETE LI NAPUSTITI CRKVU? Član Crkve može Crkvu napustiti kad god to želi. Zahtjev za istupom iz Crkve podnosi se pismeno u svojoj župi. Istup se računa kao izlazak iz Katoličke Crkve na svjetskoj razini, a ne samo izlazak iz Katoličke Crkve u Švedskoj. Drugim riječima, ne može se biti član Crkve u jednoj zemlji, a u drugoj ne. Župa krštenja onoga tko je napustio Crkvu mora biti informirana o napuštanju ili istupu iz Crkve. Osoba koja napušta Katoličku Crkvu gubi time pravo na sakramente Euharistije (Sv. Pričesti), ispovijedi, bolesničkog pomazanja, potvrde, sklapanja ženidbe u Crkvi. Osim toga gubi se pravo na crkveni sprovod koji pretpostavlja članstvo u Crkvi. Isti uvjeti, tj. članstvo u Crkvi traži se da bi netko mogao biti kum na krštenju ili krizmi kao i roditelja da krste svoju djecu u Katoličkoj Crkvi. Svećenici su uvijek spremni za razgovor i pomoć ako postoje neke nejasnoće u svezi ovih pitanja. Uz određene uvjete uvijek je moguć povratak u zajedništvo Crkve. Onaj tko je napustio Crkvu oslobođen je dužnosti plaćanja crkvenog doprinosa. Želja za istupom iz Crkve mora biti najkasnije predana do 31. listopada da bi imala učinak oslobađanja od plaćanja u slijedećoj godini (inkomstâr)

RIMOKATOLIČKA CRKVA U ŠVEDSKOJ je dio sveopće katoličke Crkve kojoj je na čelu papa u Rimu. Prema Zakoniku Katoličke Crkve (Codex Iuris Canonici – CIC) članovi su dužni pomagati Crkvu prema odredbi mjesnog biskupa i Biskupske konferencije. Biskupska konferencija nordijskih zemalja odlučila je da članovi plaćaju 1 % od oporezovanog dohotka . Na temelju Švedskog zakona (1999:291) Katolička Crkva je dobila mogućnost da naplaćuje i obračunava ovaj doprinos preko Poreznog ureda (Skatteverket).

Kyrkoavgift

Vad är kyrkoavgift?

När staten erbjöd Sveriges trossamfund att liksom Svenska kyrkan få hjälp med att uppta kyrkoavgift genom det allmänna skattesystemet, bestämdes att så skulle ske. Därmed betalar alla registrerade katoliker som bor i Sverige 1 % av sin beskattningsbara inkomst till Kyrkans omkostnader. Det är enkelt att hjälpa till på detta vis och har man ingen inkomst, betalar man heller ingenting. Den som har liten inkomst betalar lite, och den som har större inkomst bidrar med mer.

Vad används den till?

Efter att Kyrkan betalat Skatteverket en avgift för denna uppbördshjälp bestämmer biskopen genom sitt ekonomiråd hur resten av pengarna ska användas. För vår församlings del så betyder det att vi får ungefär hälften av vad det kostar att driva församlingen från kyrkosavgiften. Dessutom vid större renoveringsbehov så har vi fått stora summor för att hjälpa till med kostnaden. Prästernas löner betalas också på detta vis, liksom deras pensioner.

Dispens från kyrkoavgiften

Om man utifrån sitt samvete eller av annat skäl inte kan betala sin kyrkoavgift i samband med preliminärskatten, kan man hos Biskopsämbetet ansöka om dispens från att betala på detta sätt. Blanketten kan laddas ner på Stiftets hemsida  eller rekvireras från församlingsexpeditionen och skall insändas till Biskopsämbetet senast den 31 oktober för att gälla från och med januari kommande år.

För mer information kontakta:
Biskopsämbetet
Gemensamma medlemsregistret
Michel Louis
Tfn: 08-462 66 28
Fax: 08-714 82 50
E-post: kyrkoavgift@katolskakyrkan.se
E-post: michel.louis@katolskakyrkan.se

För att kunna komplettera uppgifterna i medlemsregistret ber vi Er att fylla i detta formulär och återsända det så snart som möjligt till den adress som finns nedan. Vi ber Er att texta. Personbevis för samtliga familjemedlemmar skall bifogas.Vi gör er uppmärksamma på att nedanstående uppgifter förs in i Katolska kyrkans datorbaserade medlemsregister. Obs! Endast katoliker registreras som medlemmar och betalar därmed sin kyrkoavgift via skattssystemet.

Dataskydd – GDPR

I maj 2018 får Sverige och övriga EU en ny gemensam lagstiftning som reglerar hur organisationer och företag får behandla personuppgifter. GDPR ersätter PUL – personuppgiftslagen.

Den nya dataskyddsförordningen heter GDPR (General Data Protection Regulation). GDPR innebär att vi får större insyn i och kontroll över vilka uppgifter som finns om oss i olika system och register. På datainspektionens hemsida finns utförlig information om den nya dataskyddsförordningen. https://www.datainspektionen.se/lagar–regler/dataskyddsforordningen/

Vad är en personuppgift?

En personuppgift är en upplysning som handlar om dig och identifierar dig personligen. Exempel på personuppgifter är namn, e-postadress, telefonnummer, bild, ljudupptagning och personnummer eller en kombination av dessa.

Vem berörs av GDPR?

Dataskyddsförordningen gäller för alla som behandlar personuppgifter, både när man själv bestämmer över behandlingen som personuppgiftsansvarig och när man utför den på uppdrag av någon annan som personuppgiftsbiträde. Det innebär att alla församlingar och alla stiftsorgan i Stockholms katolska stift berörs av den nya lagen. GDPR berör även register i pappersform.

Varför har katolska kyrkan ett medlemsregister?

Vi har ett register för att värna om katolska kyrkans medlemmar, från dop till begravning. Registret gör det möjligt för oss att erbjuda sakrament och själavård.

Vilka finns i medlemsregistret?

I medlemsregistret finns medlemmar i Stockholms katolska stift. https://www.katolskakyrkan.se/forsamlingsliv/medlemskap

Vilka uppgifter samlar vi in?

Vi samlar in namn, personnummer, civilstånd, telefonnummer, bostadsadress och registreringsorsak. Utöver detta noterar vi också kyrkotillhörighet (latinsk eller orientalisk) samt mottagna sakrament. För pastorala ändamål och själavård registrerar vi uppgifter om modersmål, om detta framgår i registreringsblanketten.

Hur samlar vi in personuppgifterna?

Personuppgifterna samlas in – efter att man själv har samtyckt till det – vid kontakter med våra församlingar för exempelvis dop, flytt till Sverige eller konversion.

Hur informerar vi om registreringen i medlemsregistret?

Alla nya medlemmar får samma månad som de blir registrerade ett välkomstbrev i vilket man informeras om medlemskapet och tillhörande församling, samt en broschyr med information om katolska kyrkan och kyrkoavgiften till trossamfundet.

Hur länge lagrar vi personuppgifter?

Vi sparar personuppgifter så länge som de behövs för mottagning av sakrament och medlemmarnas kyrkliga liv.

Kan man begära ut de uppgifter som finns om en själv?

Ja, alla har rätt till ett registerutdrag genom att kontakta sin egen församling.

Hur har Stockholms katolska stift anpassat sig till GDPR?

Att anpassa Stockholms katolska stift till den nya förordningen kräver bland annat:

  • En inventering av hur personuppgifter används i olika IT-system och en teknisk anpassning av dessa, så att systemen automatiskt följer förordningen​.
  • En inventering av register som innehåller uppgifter om personer utanför IT-system, till exempel filer och dokument.
  • En översyn av dagliga arbetssätt och rutiner när det gäller att hantera personuppgifter samt en anpassning av dessa.

Innebär GDPR någon skillnad för katoliker i Sverige?

Nej, GDPR kommer inte att innebära någon märkbar skillnad. Stiftet och våra församlingar värnar redan om medlemmarnas personliga integritet och kommer fortsätta att hålla en hög skyddsnivå för alla personuppgifter.

Vem kan man kontakta vid frågor om GDPR?

Vid frågor om hur stiftet arbetar med den nya dataskyddsförordningen; välkommen att skriva till gdpr@katolskakyrkan.se

Gäller din fråga medlemskap i katolska kyrkan bör du i första hand kontakta din katolska församling. https://www.katolskakyrkan.se/forsamlingsliv